Om meditation
Meditation kan sägas vara ett annat ord för betraktande, bevittnande eller observerande – utan att värdera eller att kritiskt bedöma det man observerar. Genom att betrakta får man distans till sitt intellekt och odlar ett observerande jag vilket leder till bättre självkännedom och medvetenhet om kroppen, tankarna och känslorna. Man möter sig själv och lär känna sitt eget varande, sin innersta natur.
Att meditera innebär att få tankar och känslor att tystna en stund och därigenom få en mer direkt upplevelse av närvaro. Meditation innebär inte att halvsova, dagdrömma, att fantisera eller sitta och fundera. Tvärtom riktar man sin uppmärksamhet och koncentration på ett bestämt objekt, t ex andetagen eller ett mantra. Det hjälper sinnet att tysta bruset av alla pågående tankar och intryck.
Sedan 70-talet har mängder av vetenskapliga studier gjorts världen över som visar effekterna av meditation och mindfulness. I Sverige gör bl a Mindfulnessgruppen i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet och MediYoga Institutet i samarbete med olika sjukhus, studier på hur meditation (och yoga) påverkar hälsan för olika patientgrupper.
Forskare har bl a upptäckt att några områden i hjärnan blir mer aktiva medan andra slappnar av. Den främre vänstra pannloben aktiveras vid meditation, den del av hjärnan som används för att fokusera uppmärksamheten på en bestämd uppgift. Samtidigt faller aktiviteten markant i hjärnans hjässlob, som används för att orientera sig i tid och rum.
Meditation framkallar ett unikt fysiologiskt tillstånd där man upprätthåller en hög sinnesnärvaro och funktion i vissa delar av hjärnan, samtidigt som den framkallar en djup vila och avspänning.
Åsa Nilsonne, psykiatriker, författare och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, har skrivit böcker om hjärnans aktivitet vid bl a meditation. Hon berättar att aktiviteten i Hippocampus ökar och kommunikationen mellan hjärncellerna förtätas och blir bättre vilket ger oss bättre förmåga att bl a hantera vårt känsloliv och förbättra minnet. Att bli lite mer agerande än reagerande. Dessutom har det visat sig, drabbas personer som mediterar regelbundet i mindre utsträckning av atrofi – ålders- eller sjukdomsrelaterad förtvining av hjärnan!
I Hippocampus skapas också nya hjärnceller – något man inte trodde kunde ske tidigare! Andra effekter av meditation är att aktiviteten i det sympatiska nervsystemet minskar vilket ger lugn i hela kroppen, mängden stresshormoner från hypofysen och binjurarna sjunker dramatiskt vilket även kan påverka övriga delar av hormonsystemet.
Detta gör att meditation även har positiva effekter på vårt immunförsvar – vår motståndskraft mot sjukdomar. Det finns nämligen ett nära samband mellan hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret. Därför är man mer sårbar för bl a infektioner när man är stressad. Omvänt kan meditation och yoga stärka immunförsvaret så att man blir mer motståndskraftig mot förkylningar.
”Tystnad är väsentligt. Vi behöver tystnad lika mycket som vi behöver luft, lika mycket som växterna behöver ljus. Om våra sinnen är fyllda till bredden av ord och tankar finns det ingen plats för oss själva.”
(av Thich Nhat Hanh)
